När sommarsolen skänker dig sin värme, när vattnets vilda vågor slår in mot stranden i en jämn fyrtakt, när Sangrian i glaset precis har tagit slut, och när vindens brusande ljud långsamt övergår i måsarnas hesa skri i solnedgångensljuset - Då, just då så far tankarna ofta iväg mot livets något djupare frågor. Varför vi finns här, och var universum har sitt icke existerande slut någonstans. De existensiella frågorna som berör mitt sinne just idag är bland andra dessa:

Varför ägnar tjejer 3 timmar åt att sminka sig när vi killar inte märker någon skillnad från en 10 minuters sådan?
Varför är förpackningar med texten "enkel att öppna" inte alls särskillt enkla att öppna?
Varför säger "Hästen" reklamen att det tar 10 dagar att vänja sig vid deras nya säng, då vem som helst vet att det tar 10 dagar att vänja sig vid vilket stengolv som helst?
Varför tror Spanjorer att en utlänning som inte pratar den minsta spanska förstår mer, bara denna pratar långsammare?
Varför sitter lampknappen, förekommande ofta Utanför badrummet istället för inuti?
Varför betyder orden "Men vi hörs nån gång framåt!", sagt efter en dejt, att man inte alls vill höras någon gång framåt?
Eller samma sak på krogen, varför betyder klockan 3 på natten orden "Vi kan väll gå hem och dricka te" inte alls att man vill gå hem och dricka te.
Varför går det inte att tillaga en kaka som ska vara lång tid i ugnen på svag värme, istället kort tid i ugnen på hög värme?
Varför sparkar män alltid på däcken när det ska kolla in en bil?
Varför stämmer tidningen Cosmopolitan's artiklar om hur vi män egentligen tänker, inte alls överens med hur vi män tänker?

Det kan ni tänka på ni.


På återseende,
Gästbloggare, Axel