då väntar vi lite till då..

Redo för krig var jag i morse när jag sprang upp för trapporna till lägenheten. Hände något? Nej, såklart inte. Inte ett ord om någonting och allt är lika oklart och dimmigt som innan - men när det tas upp är jag iallafall redo. Försöker som mest fundera ut hur vi ska lösa Peters bofråga om han inte får sova här.. blir en spännande semester och jag längtar i vilket fall som helst! =)

Nu ska jag springa iväg och superkugga på mitt prov. Kuljul!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Blogg listad på Bloggtoppen.se