Till och med i drömmen var jag så trött att jag föll ihop innanför dörren i trapphuset efter att ha handlat och det var helt omöjligt att kliva upp för gå de sista metrarna till min lägenhet. Ni vet när benen är som spagetti och resten av kroppen helt lealös? Sjukt verkligt - och underbart skönt att känna hur energin faktiskt återvänt lite när man till slut vaknar. (Unnade mig en sovmorgon)